Betning
Med betning så rengör man ytan på ett rostfritt material. I Gnosjöregionen använder man sig av betning för efterarbete och finish.
Betningen används inom metallbearbetningen för att få bort beläggningar och smuts på stål som är rostfritt.
I Gnosjöregionen jobbar man ofta med betning i samband med produktionen av metallkomponenter samt vid renovering och återställning av delar.
Det här är den allra vanligaste metoden som används för att få bort oxider. Beroende på det material som man ska beta så kan det krävas ett starkare betningsmedel
.
Det krävs även specialistkunskap då man kanske har en detalj med rostskada som ska renoveras med ny svetsning och betning så att man får fram en hållbar komponent.
Så skapas rostfritt stål
Med rostfritt stål så menar man det stål som har en yta som naturligt kommer att skapa en beläggning som kan stå emot rost. Detta sker då metallen kommer i kontakt med en viss mängd syre.
Detta kan ske i luft och i vatten vilket gör att det finns rostfria stål som är särskilt lämpade för vattenmiljöer. Detta ytskikt som uppstår naturligt brukar man kalla för det passiva ytskiktet eftersom man inte behöver göra något för att det ska uppstå.
Det är den mängd krom som finns i stålet som kommer att påverka huruvida det passiva ytskiktet uppstår eller inte. Om man vill förstärka
korrosionshärdigheten
så kan man till exempel använda sig av förkromning som ytbehandling av stålet.
När man ska behandla rostfritt stål så använder man sig av betning för att öka mängden krom. Detta är något som företag i Gnosjöregionen är specialister på.
Betningsmetoder
När man betar så är alltså målet att förbättra situationen i stålets ytskikt. När kromhalten har minskat i ytskiktet så använder man sig av betningen för att få bort svetsoxid och andra oxider som har hamnat på ytan.
Svetsoxid
uppstår då man svetsar stålet vilket ofta är fallet vid en produktion av metalldetaljer som behöver svetsning som efterarbete.
Med betningen så tar man bort ett tunt lager av ytskiktet och man använder sig av lösningar med salpetersyra och fluorvätesyra för att behandla stålet.
Oavsett vilken betningsmetod som ett företag i Gnosjöregionen använder sig av så kommer beståndsdelarna som är viktigast alltid att vara just fluorvätesyra och salpetersyra.
När det handlar om större objekt som ska betas så brukar man doppa dessa i så kallade bet-kar. I andra fall så kan man använda sig av sprutbetning för att behandla objektets yta.
När det handlar om bet-kar så är detta något som brukar erbjudas av betningsspecialister medan sprutingen är mer flexibel och därmed något som kan ingå i produktionen hos en vanlig metallverkstad.
Ett bet-kar har den fördelen att man verkligen får en garanterat jämn yta på ett snabbt och effektivt sätt.
Miljöfrågor
En viktig anledning till att man måste utföra betningen på rätt sätt är att den kan vara farlig för människa och miljö om man inte är försiktig. Den som utför betning måste ha ordentligt med skyddskläder för att inte utsättas för syrorna som används.
När man doppar i bet-kar så får man en optimal behandling där man tar hjälp av robotar som gör att människor kan hålla sig på ett behagligt avstånd. Sedan är det förstås också viktigt att man tar hand om restprodukter i enlighet med de miljölagar som gäller i Sverige. Vid betning av diskbänkar är det såklart viktigt att ytan blir helt fri från rester så att det inte under några omständigheter kommer med restprodukter som kan spridas vidare till livsmedel.
